Projekt

I dialog och samförstånd med lokalsamhället

Bolaget utvecklar järnmalmsprojektet Kallak/Gállok, som är beläget cirka 40 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län i norra Sverige. Kallak/Gállok har potential att producera ett av de mest höghaltiga järnmalmskoncentraten i världen, vilket skulle göra det till en viktig råvara för den gröna stålindustrin. Jokkmokk Iron drivs med stor hänsyn och respekt för miljö, natur, kultur och rennäring.

Varför en gruva?

Svensk gruvnäring är avgörande i omställningen till ett hållbart samhälle. Ny, klimatsmart teknik kräver större mängd mineral  än fossilbaserade tekniker. Kallak/Gállok har potential att producera ett världsledande järnmalmskoncentrat och gruvprojektet sker i dialog och samförstånd med närsamhället. Målsättningen är att säkerställa råvaruförsörjningen i Sverige och inom EU, bidra till en livskraftig samhällsutveckling på landsbygden och främja en grön omställning. För Jokkmokk kommer en gruva skapa hundratals direkta jobb och nästan det dubbla i kringverksamheter.

I vilken fas är projektet?

I mars 2022 beviljades Jokkmokk Iron Mines bearbetningskoncession för Kallak K nr. 1. Bolaget arbetar fram underlaget som krävs för att fullborda en miljötillståndsansökan. Dessa utredningar omfattar bl.a. hydrogeologiska studier, avfallskarakterisering, recipientutredning, bullerutredning, dammspridningsberäkningar, rennäringsutredning, världsarvskonsekvensanalys m.m.

Utöver det utförs arbeten viktiga för utveckling av projektets genomförbarhet med fokus på tekniska studier så som geotekniska undersökningar, metallurgiska tester, processutformning, utformning av gruvdammanläggningen och gråbergupplag, infrastruktur på industriområdet samt transportlösningar för att på ett hållbart sätt få ut det högvärdiga magnetitkoncentratet från Kallakgruvan till världsmarknaden.

Från tillstånd till gruva

Processen att få till stånd en gruvverksamhet i drift är lång och innebär omfattande samverkan och samråd med berörda parter och myndigheter för att balansera ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga intressen. Processen sker i fyra steg.

1. Undersökningstillstånd
Undersökningstillstånd ger rätt att undersöka en specifik plats för mineralfyndigheter. Företaget måste samråda med markägare och andra berörda samt skapa en arbetsplan som beskriver aktiviteterna. Tillståndet utfärdas av Bergsstaten.

2. Bearbetningskoncession
Bearbetningskoncessionen ger rätt att bryta och bearbeta mineralfyndigheter. Beslutet kräver att markägare, länsstyrelse och andra intressenter får yttra sig som remissinstans. Faktorer som miljöpåverkan, ekonomiska aspekter och samhällsnytta vägs in.

3. Miljötillstånd
Ett miljötillstånd är nödvändigt för att bedriva gruvdrift och kräver en noggrann miljöprövning enligt miljöbalken. Mark- och miljödomstolen bedömer miljöpåverkan och beslutar om tillstånd, ofta efter inlämnande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

4. Markanvisning och bygglov
Markanvisning reglerar rätten att använda marken för gruvdrift enligt minerallagen, medan bygglov krävs för byggnation av anläggningar enligt plan- och bygglagen. Kommunen hanterar bygglovsansökningar och kan behöva anpassa detaljplanen för projektet.

Fyndighet

Kallak ligger inom det så kallade Svekofenniska urbergsområdet, bestående av metamorfa, sedimentära och vulkaniska bergarter. Området domineras av basiska till intermediära vulkaniska och metavulkaniska bergarter samt gabbro, dioritoid, diabas, ultrabasiska bergarter och dess metamorfa ekvivalenter. Enbart mindre områden med sura bergarter återfinns i nordost, nordväst samt sydväst bestående av graniter, syeniter, pegmatiter och andra sura till intermediära bergarter.

Fyndigheten vid Kallak Norra uppskattas innehålla 136 miljoner ton järnmineralisering med en järnhalt på 28 procent. Genom anrikning kan halten ökas till ett marknadsledande koncentrat som innehåller upp till 70 procent järn.

Mer information om fyndigheten hittar du här.

Gruva

Utvinningen av järnmalmsfyndigheten i Kallak/Gállok kommer att ske ovan jord i dagbrott. Losstagning sker genom så kallad pallbrytning, där hål borras i berget, och sprängämnen pumpas in. Sprängningar för att bryta malmen sker normalt på vardagar. Malmen transporteras från dagbrottet till sovringsverket för ytterligare krossning och malning så att magnetiten frigörs från de bergarter som inte är malm, så kallat gråberg. Det ofyndiga berget läggs på deponi i ett gråbergsupplag.

Anrikning

När det mesta av gråberget avskilts i sovringsprocessen så förädlas, koncentreras, malmen ytterligare genom så kallad anrikning. Anrikning är en våt process där den malda järnmalmssanden, slig, blandas med vatten till en slurry. Den högvärdiga järnmalmen separeras från kvarvarande gråberg genom magnetisk separation i en upprepad process tills koncentratet har rätt järnhalt. Restprodukten som bildas kallas anrikningssand, och pumpas vidare för deponi i ett sandmagasin där överskottsvattnet filtreras och återförs till anrikningsprocessen. Anrikningsprocessen grundar sig i fysisk separation och kräver ingen tillsatts av flotationskemikalier.

Vattenhantering

Vattenhanteringen kommer att utformas så att processvatten i så stor utsträckning som möjligt ska kunna återcirkuleras. Vattenhanteringssystemet kommer att utformas på ett sådant sätt att opåverkat vatten så långt som möjligt särhålls från vatten som kommit i kontakt med produktionsanläggningar. Det eventuellt förorenade vatten som avrinner från gruvans olika anläggningar och verksamhetsdelar kommer samlas upp med hjälp av anlagda diken och renas vid behov. Metod för eventuell rening och kvaliteten på det vatten som släpps ut kommer att utredas och prövas av mark- och miljödomstolen.

Logistik och transporter

Inne på gruvområdet kommer all malm transporteras från dagbrottet med truck till krosstation. Från krossen transporteras malmen med bandtransportör till upplag och vidare till anrikningsverket. Gråberg planeras att transporteras med truck till gråbergsupplagen och anrikningssanden via pumpledning till sandmagasinet. Utöver dessa transporter tillkommer övriga transporter kopplat till verksamheten.

Jokkmokk Iron planerar att producera uppemot 2,8 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år.

Den färdiga slutprodukten planeras att exporteras i första hand till pelletsverk utomlands för vidare bearbetning. Från Kallak planeras koncentratet att transporteras i form av slurry med hjälp av pumpledning till en järnvägsterminal på Inlandsbanan norr om Vaikijaur – syftet är att säkerställa hållbara transporter genom bl.a. minskat klimatavtryck och ökad driftsäkerhet. Sedan avvattnas slurryn till ett torrt magnetitkoncentrat som lastas till tåg och vattnet återförs tillbaka till anrikningsverket via en returvattenledning. Magnetitkoncentratet transporteras sedan med tåg till hamnen i Narvik för vidare utskeppning till kunder.

Processen

Produktionsprocessen från gruvbrytning vid fyndigheten i Kallak till utskeppning i Narviks hamn redovisas i en sammanfattande bild nedan.

 

By Formsmedjan. Powered by YAGO.